Koppar i samhället

Slamanvändning

Koppar som frigörs från kopparprodukter och medförs med avloppsvatten binds 95-98-procentiskt i slammet i avloppsreningsverk. Några procent leds med avfallvattnet till vattendrag. Kopparhalterna i Sveriges natur och bebyggd miljö är trygga för människor och organismer. Kopparhalter i avloppsslam är i allmänhet ungefär 2/3 av gränsvärdet, som är bland det strängaste i Europa. EU slamdirektivets rekommendation är 1000 – 1750 mg/kg koppar i avloppsslam. I Sverige är nationella gränsvärdet 600 mg/kg.

Trenden sedan 30 år tillbaka är att koppar till miljön stadigt minskar. Kopparhalter i svenska grödor har minskat i samma takt. En fjärdedel av Sveriges åkermark bedöms ha kopparbrist.

För en bra tillväxt behövs koppar, koppar tas upp av fröer, frukter och rotfrukter upp till en lämplig nivå, och behövs av människor och djur som äter lantbruksprodukter. Koppar tilläggs som konstgödsel i större mängd än från avloppsslam. Koppar i slam är inte orsaken till att slam kan utgöra ett miljöproblem. Långtidsförsök från Uppsala och Malmö med avloppsslam på åkermark då slammet innehöll mycket högre kopparhalter än idag, har inte visats ge några negativa effekter på grödor. Koppar ingår i naturens kretslopp, tas upp av växter och djur och immobiliseras under åren.

Slamspridning påverkar inte grödan negativt

Enligt en forskningsrapport, beställd av skånska kommuner, har reningsverksslam ingen påverkan på skördeprodukternas upptag av metaller t.ex. koppar. Studien gäller för två gårdar i Skåne där ett unikt slamgödslingsförsök pågått i över 30 år.

Fältförsöken visar att slamgödsling ökat markens mullhalt, jämfört med mark som inte fått något slam. Det konstateras i rapporten att det finns inte några tydliga skillnader i metallhalter i grödor från slamgödslade respektive icke-slamgödslade försöksområden.

Läs rapporten om slamspridning.

Genom att fortsätta att använda vår webbplats  accepterar du vår användning av s k cookies. Följ den här länken för mer information. Acceptera